Den legendariska kantspelaren Roberto Carlos var en av de inbjudna gästerna under SBC Summit i Barcelona. I en intervju med vår journalist Guillem Balagué delade han med sig av fotbollsanekdoter och åsikter. I det intressanta samtalet frågar Balagué om Robertos största ögonblick, men även om brasilianarens tankar kring vad som händer i fotbollsvärlden just nu.
Carlos tar oss tillbaka till sin berömda frispark i matchen mot Frankrike 1997. Och han beskriver stämningen i Real Madrid i såväl dåtid och nutid. Du får även höra mer om vad Roberto Carlos sysslar med nu för tiden. Dessutom delar han med sig av sina tankar kring kommande Guldbollen och Real Madrids matcher. Lyssna på den här fängslande intervjun och lär känna den mästerliga vänsterfotaren lite bättre.
God morgon. Just nu är vi i Madrid. Som du kanske känner till jobbar jag som ambassador för Real Madrid. Till helgen ska vi till Sevilla, efter det till Braga och slutligen Barcelona. Så, vi har en viktig vecka framför oss.
Guillem Balagué:
Ja, det jag tänkte att vi faktiskt ska prata först om är årets viktigaste match. Är det rätt att kalla den så? Är el Clásico viktigast under säsongen?
Roberto Carlos:
Jag skulle inte säga att det är den viktigaste matchen, för alla matcher under säsongen är viktiga för ett lag som Real Madrid. Men det är klart att den här matchen är ett riktmärke för resten av säsongen. En sån här match motiverar och har förmågan att locka fram det bästa hos varje spelare.
Guillem Balagué:
Är du sugen på att spela matchen? Ska vi göra så, ska vi ta oss tillbaka till den tiden då du spelade el Clásico?
Roberto Carlos:
Det skulle vara kul, vi kör!
Guillem Balagué:
Så, var ska vi börja? Kanske med dina mål. Du gjorde tre mål i el Clásico, eller hur?
Roberto Carlos:
Ja, tre mål. Det första gjorde jag här på Santiago Bernabéu. Det andra utanför straffområdet. Och mitt tredje mål…vänta jag måste tänka…det var också en av de gånger vi vann i Barcelona – det var på en passning från Zizou.
Guillem Balagué:
Jag har skrivit ner i mina anteckningar att du gjorde ett mål på Bernabéu och ett på Camp Nou.
Roberto Carlos:
Precis.
Guillem Balagué:
Två fantastiska mål. Men det tredje…det var väl ett eget mål?
Roberto Carlos:
Nej, egentligen inte. Bollen var tänkt till Samuel Eto’o och jag tittade mot den och såg inte att Iker var på väg ut mot den. Precis i slutskedet var vi båda så fokuserade på bollen och Eto’o…så jag var nästan inne i målburen, men det var Eto’o som gjorde det här målet.
Guillem Balagué:
Ok, vi räknar inte med det målet…
Roberto Carlos:
Nej, för det var inte mitt mål.
Guillem Balagué:
Perfekt. Vilka minnen kommer upp när du tänker tillbaka på el Clásico? Vad är det du tänker på, är det känslan när du kliver ut på planen, ljudet eller din inre mentala stämning?
Roberto Carlos:
En blandning av allting. För att kunna spela den här typen av matcher förbereder du dig noga veckan innan. Även om du spelar Champions League matcher. Men en match mot Barcelona triggar motivationen på ett helt annat sätt. Förberedelsen är annorlunda. Det är så klart lättare att spela när vi har hemmamatch på Santiago Bernabéu. Vi förbereder oss på ett annat sätt när vi ska spela i Barcelona för du kan aldrig veta om de planerar att ha bollövertag eller ge dig chansen att anfalla. Att spela mot Barcelona har alltid varit svårt. Det har alltid varit ett tuft lag att möta och det är anledningen till att vi inte har vunnit så många gånger borta i Barcelona. Det är bara några enstaka gånger vi har vunnit där, men hemma på Bernabéu, och under de elva säsonger jag spelade här, har vi bara förlorat en enda gång. Det var i Ronaldinhos stormatch, som du säkert minns.
Guillem Balagué:
Ja…
Roberto Carlos:
Alltså, vi har lätt att vinna hemma, men att vinna borta har alltid varit svårare. Förberedelsen är väldigt speciell. Jag är ju från den tiden då Luis Figo spelade i Barcelonas tröja och jag förberedde mig mycket inför el Clásico. Jag hade till och med svårt att sova för jag tänkte bara på hur jag skulle göra för att vinna mot Figo. Det var väldigt känsligt, för han var den största spelaren under den här perioden.
Guillem Balagué:
Och det var en lättnad den dag du fick reda på att han var klar för Madrid, eller hur?
Roberto Carlos:
Jag säger ofta att jag är tacksam för att vår president Florentino Peréz signade honom och att jag fick chanson att spela tillsammans med honom.
Guillem Balagué:
Du nämnde Ronaldinhos stormatch. Det är något vi alla kommer ihåg. Jag trodde att du kanske hade ett selektivt mine och glömde bort de mindre bra sakerna. Men som det verkar kommer du ihåg det mesta och jag antar att du då även kommer ihåg att du blev utvisad en gång.
Roberto Carlos:
Jag har för mig att jag blev utskickad två gånger i Barcelona. En gång i den sjätte minuten och en annan gång i den tjugonde minuten. Var det inte så?
Guillem Balagué:
Mm.
Roberto Carlos:
Men då kunde jag inte förstå anledningen, för på den nivån hade jag förberett mig en hel vecka innan match. Jag vet inte hur domarnas förberedelser ser ut för att avgöra en match, skicka en spelare av planen eller döma straff. Men vi är alla mänskliga, och jag hyser inget agg mot de domare som har visat ut mig. Nu när jag träffar många av domarna i samband med matcher i Champions League eller La Liga så brukar de be om ursäkt. Och jag kommer bra överens med alla för i grund och botten var det beslut jag inte accepterade för stunden men…under matcher som el Clásico, ju mindre du ser av domaren, desto bättre. De flesta förstår att det inte är helt rättvist att visa ut en spelare redan i sjätte minuten. För han har ju ägnat en hel vecka åt att förbereda sig inför matchen. Ibland är det bättre att prata med den spelaren, för att hitta en balans i matcher på den här nivån. På dem tiden fanns det tyvärr domare som gillade att ha mer huvudroll än spelarna, och det är något jag aldrig gillat.
Guillem Balagué:
Så det du efterfrågar är att domare ska ha överseende för att det rör sig om en unik match. I en sådan här match snurrar tankarna i hundra och hjärtat lika så. Och om nu ett sådant beslut ska tas av domaren, som att skicka ut en spelare som till exempel fått två gula kort för protest, så borde de hellre tänka till två gånger. Är det vad du menar?
Roberto Carlos:
Precis. Och den gången jag blev utvisad var det heller inte fråga om någon klar målsituation. Det var vingspel eller konfrontation där du som spelare och domare ser en situation på olika sätt. Det är inte många domare som klarar av att hantera matcher på den här nivån, just för att det är mer än bara en vanlig match. Och det finns domare som föredrar att ta beslut som skadar ditt lag istället för att prata med spelaren i fråga. Ge hellre en spelare chanson att be om ursäkt för en tackling eller en hands i straffområdet. Nu tror jag å andra sidan att fotbollen blir bättre och bättre. På min tid fick jag lida för att jag var en snabb spelare. Jag var alltid på språng i spelet. Men i slutändan var det bästa av allt att få spela med det brasilianska landslaget eller el Clásico. För mig har det varit en dröm att spela matcher på den här nivån, att vinna Champions League eller VM. Det är betydligt mer värt än ett rött kort.
Guillem Balagué:
Så det du säger är att det är särskilt viktigt att kontrollera sina känslor i el Clásico. Jag antar att ditt spel förbättrades ju äldre och mer erfaren du blev. Numer är många spelare yngre. Och det måste finnas en hel del spelare som inte klarar av det här med känslorna, eller vad tror du? Du har säkert stött på flera av dessa spelare, både i Barça och Madrid.
Roberto Carlos:
Ja, för precis som jag sa förut, det är en väldigt unik match. Och det gäller även förebredelsen. Och som jag varit inne på vet jag inte hur den ser ut för domaren. Men i en sådan här match måste du visa upp en show. Publiken är där för att se mål och bra fotboll. Du måste ha full koll på allt som har att göra med Madrid-Barça, Barça-Madrid, för alla har ögonen på den här matchen. Men det är också vad de har betalt för – publiken ska få se riktigt bra fotbollsspelare med imponerande meriter. Det är en väldigt speciell match för spelarna och det påverkar alla. För många är Madrid-Barça säsongens viktigaste match och väldigt många vill se den. I och för sig kanske inte den viktigaste för spelarna eller andra i klubben eftersom det inte bara är den här matchen som avgör ligan. Real Madrid – Barcelona matchen avgör inte hela säsongen. Det gör däremot alla matcher mot övriga lag där du antingen tar poäng eller inte på hemmaplan eller borta.
Guillem Balagué:
Många av dina kompisar är fotbollsspelare av världsklass, men en av dina vänskaper sticker ut. Jag menar din relation med David Beckham. Du pratade inte engelska, han pratade inte spanska och ändå hade ni en väldigt nära relation. Berätta lite mer om David, om din relation till honom och hur det var att spela el Clásico ihop. Jag vet inte om du har pratat med honom om hur du upplevde det.
Roberto Carlos:
Min vänskap med David… de flesta vet att vi är nära och det framgår även i olika dokumentärserier. Vad gäller språket…vi visste bara genom att titta på varandra vad vi behövde göra. Det är en äkta vänskap. När han signade för Real Madrid, var jag nog den första att ta emot honom med öppna armar. Och han är utan tvekan en av mina bästa vänner och en stor fotbollsspelare. Många säger att Beckham mest var en image, men för oss i Real Madrid har han varit ett bra exempel, en ledare och en fantastisk person. Och många känner inte den riktiga David Beckham. Jag har turen och privilegiet att ha varit vid hans sida under många år. Både under träningarna här i Madrid och med hans familj på den riktiga hemma planen. Det är en vänskap mellan två personer från olika länder och kulturer som med tiden vuxit sig väldigt stark. Det är alltid fint att se att han mår bra och är lycklig när vi ses under hans besök här i Madrid. Nu är han Inter Miamis president. Men David är fortfarande en nära vän. För mig är han alltid min vän i första hand. Aldrig fotbollsspelare, president eller affärsman. Dessutom betyder det mycket att veta att all den kärlek jag känner för David också är ömsesidig.
Guillem Balagué:
Nu till en annan engelsman av annan kaliber och personlighet – Jude Bellingham, som vid 20 års ålder har tagit Madrid med storm där hans namn redan skanderas på läktaren. Förvånade dig hur snabbt han kom in i laget? Vad har du att berätta om honom?
Roberto Carlos:
Sättet utländska spelare anpassar sig i den här klubben har alltid varit speciellt. I Real Madrid, och då har jag varit här sedan 1996, har de alltid tagit emot mig med öppen famn – Fernando Hierro, Fernando Redondo, Manolo Sanchíz, Paco Buyo och många fler. Under min tid gjorde vi samma sak med Seedorf, Mijatović och andra spelare. Nu när jag är ambassadör har vi fortfarande samma välkomnande inställning. Rodrygo, Vini, Jude, Courtois, alla dessa unga spleare som inte visste något om klubbens mentalitet när de kom till oss, har tagits emot på ett välkomnande sätt. Vi gör livet lättare för dem. Vi förklarar Real Madrids kultur, att vi alltid vill vinna och att det är viktigt att anpassa sig snabbt. Vi låter lagets veteraner guida dem. Bellingham visar fullt ut vem han är. En modern engelsman, en fantastisk fotbollsspelare och en person som alltid vill bli bättre. Här om dagen sa han i en intervju att han vill spela i vår tröja i 15 år. För oss som har varit i klubben så länge är det ett nöje att höra det från en så ung spelare med sådan kvalitet och personlighet. Han anpassade sig fort. Jag tror också att Real Madrid-fansen är väldigt nöjda med honom. Se bara hur många matcher han har spelat och han är alltid matchens bästa spelare. Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig handlar om enbart en spelare här i Real Madrid. Vi har alltid sett hela laget som en familj. Vi vinner tillsammans. Vi förlorar också tillsammans och det är så klart alltid en spelare som visar vägen för det övriga laget, genom ett mål eller en bra pass. Det är också något som gör Real Madrid unikt. Att vi jobbar tillsammans för att göra våra fans glada. Det är verkligen en klubb utöver det vanliga.
Guillem Balagué:
Roberto, tycker du att Jude kan jämföras med Zidane? Vissa stunder spelar han lite som Zidane, tycker du inte?
Roberto Carlos:
Alla har sin egen spelstil. Jag är exempelvis lite som Marcelo, men Marcelo har mer kvalitet än jag. Om jag hade hans kvalitet skulle jag ha varit en av världens bästa spelare under många år. Men Bellingham…. Jag vet inte. Han har lite av många spelare i sig, han spelar lite som Zizou och i visa moment påminner han om Raúl. Och han har Fernando Redondos spelintelligens. Jag hävdar alltid att varje spelare har sin egen unika spelstil. Och det är också anledningen till att jag ser många spelare i Jude. Han har fantastiska kvaliteter.
Guillem Balagué:
Om vi istället ser på Barça, så återstår det att se huruvuda Robert Lewandowski tar sig tillbaka till spelet och om han gör det är han väl ändå motståndarens största hot, eller vad tror du?
Roberto Carlos:
Kanske, vi får se. Ska jag vara ärlig så handlar allt om spelare, klubbar och matcher. Det som är bra med varje spelare här – framför allt de spelare som har kommit till Madrid i år – är att de blir bättre för varje match. Se hur bra de spelar. De här unga killarna har dessutom fortfarande tid att utvecklas när det kommer till de mindre detaljerna. Jag kommer ihåg när jag kom till Madrid 96 eller 97. Jag ville redan från start spela i varje match. Jag ville vara på min bästa nivå. Idag vet de här unga killarna att de växer för varje match och det är visar sig tydligt under viktiga matcher där man också ser värdet av en sådan spelare.
Guillem Balagué:
Hur ser du på Barça just ut? Ibland kan man få intrycket att resultaten är lite bättre än själva spelet. Men de håller sig så klart fortfarande i toppen.
Roberto Carlos:
Det kommer alltid finnas en stor rival som kan spela bra eller dåligt. Barça har sin egen historia. Det är en klubb som respekteras över hela världen. Men det är svårt att veta något om laget från utsidan. Vi kan däremot läsa i nyheterna att de har en hel del spelare skadade. Det är ingenting vi gläds åt. Vi har själva varit med om det med Militão, Courtois och Vini som nyligen drabbades av en fraktur. Nu är han tillbaka och vi hoppas han återgår till att vara den gamla Vini. Barcelona kommer alltid att vara vår rival och det är en klubb som förtjänar stor respekt.
Guillem Balagué:
Jag har för mig att gillar Premier League, eller att du åtminstone följer ligan. Vad är det du gillar med den?
Roberto Carlos:
Stämningen på läktarna för fansen är verkligen engagerade under matcherna. Det spelar ingen roll om det är Liverpool, Chelsea, United, City eller någon annan match – publiken håller alltid igång. En annan viktig sak är matchsändningarna där före detta spelare och andra experter finns med i panelen. De kombinerar journalistik med expertis på ett sätt jag verkligen gillar. Tack vare det är det lättare för fansen att förstå matchen och fotboll lite bättre oavsett det är halvtid….innan…eller efter slutsignalen. Experterna delar med sig av tankar och åsikter, bade från insidan och utsidan, vilket gör det lättare att förstå en match. Så för att sammanfatta det hela representerar Premier League allt det som den moderna fotbollen står för. Här finns lite av allt – sändningarna, fansen, gemenskapen, snacket i omklädningsrummet och atmosfären. Vi ser att det även i Spanien att det börjar bli mer så här och det gillar jag.
Guillem Balagué:
Det är ett sant nöje att se hur en “insider” och legendarisk fotbollsspelare som du ser allt som en show. Allt är en del av showen och att vi alla är en del av den.
Roberto Carlos:
Ja…
Guillem Balagué:
Och…
Roberto Carlos:
Fortsätt, fortsätt.
Guillem Balagué:
Jag ville bara fråga dig om det här med europeiska ligamatcher, vad tror du är de största skillnaderna mellan Premier League och La Liga?
Roberto Carlos:
Jag tycker att engelsk fotboll har utvecklats enormt. Jag kommer ihåg den tiden då engelsk fotboll bara handlade om att anfalla snabbt. Från målvakt direkt till anfallare. Nu för tiden har spelarna ett kontrollerat passningsspel och högintensiva matcher. Jag gillar spelet. Det här är något som alltid varit centralt inom spansk fotboll – intensiteten och många målchanser. Förutom vissa matcher och du kan se det i statistiken men jag tror inte så mycket på statistik. Vi bryr oss inte bara om resultatet 1-0 eller 0-1. Det har skett en stor förändring under de senaste åren eftersom fansen faktiskt går på matcherna för att se deras idoler göra många mål. Det är så utveckligen av modern fotboll ser ut.
Guillem Balagué:
I den engelska ligan finns faktiskt alla typer av spelstilar. Klopp har exempelvis en helt annorlunda stil än Guardiola. Och Mikel Artetas spelupplägg skiljer sig från Anges Tottenham. Vilket spelupplägg föredrar du?
Roberto Carlos:
Ancelottis. Om du tittar närmare på Liverpool som coachas av Klopp så påminner deras spelstil en hel del om Real Madrid. Yngre coacher är mer defensiva, de spelar mer för att stå emot anfall. Medan de erfarna tränarna är mer orädda. De låter helt enkelt laget spela och om något går fel vet de hur de ska byta spelare för att skapa ett mer defensivt spel. Det beror helt och hållet på tränaren och här i Madrid satsar vi alltid på att spela fotboll i världsklass. Ancelotti vinner många matcher. Han är en vinnartränare just för att han inte är för närsynt, han säger inte “vi kommer vinna med 2-0 på grund av dittan eller dattan”. Istället förebreder han laget genom att säga “om vi leder, fortsätter vi spela på samma sätt, men ligger vi under ändrar vi och gör si eller så”. Och hans lag vet vad de ska göra vid varje situation. Den typen av ledarskap och att skapa en bra atmosfär i gruppen är det bästa spelupplägget enligt mig.
Guillem Balagué:
Var du nära att gå till Aston Villa?
Roberto Carlos:
För ett antal år sedan. Jag var 20 eller 21. Det började med Aston Villa när jag var på väg in i det brasilianska landslaget. Och sen Chelsea år 2007, i samma veva som jag lämnade Real Madrid. Jag hade chansen att spela i England och jag pratade med Abramóvich om detta. Det var några detaljer som vi inte blev överens om. Men ja, Aston Villa och Chelsea var intresserade av mig på den tiden.
Guillem Balagué:
Tittar du framför allt på ytterbackar och utvecklingen av den här typen av spelare i Premier League? Finns det några spelare du särskilt gillar?
Roberto Carlos:
Alla. Men alla är inte lika offensiva som jag och Cafu var. Det finns många typer av ytterbackar, baåde höger- och vänsterspelare. En del lag har mer offensiva ytterbackar medan andra har mer defensiva, men i slutändan finns det ingen som kan vara precis som Roberto Carlos. Alla är väldigt bra, många av dem spelar även i landslaget, som till exempel engelska landslagets vänsterytter…
Guillem Balagué:
Trippier.
Roberto Carlos:
Exakt. Vi kan se hur han har utvecklats. Jag skulle inte klara av att spela på högerkanten, men Trippier, som är en del av den moderna fotbollen, kan just det här med att spela bra även på vänsterkanten. Och han är dessutom en fantastisk person. Alla ytterbackar är riktigt bra. Nu hoppas jag få meddelanden i stil med “tack för att du nämnde oss”, för om jag bara pratar om en spelare och glömmer bort andra kommer meddelanden handla om att jag inte gillar dem.
Guillem Balagué:
Jag är nyfiken på att höra mer om vad du tycker och tänker om följande. Ta Cancelo till exempel som egentligen tillhör Manchester City men nu är i Barça. Han har gått från att vara ytterback till att spela mittfältare i anfall. Han tar sig in i mitten och tar ibland rollen som central forward. Du hade också den typen av spelarroll där du ibland spelade på alla tre positioner, ibland som vingspelare och i mitten, men oftast i målområdet. Skulle du ha klarat av och skulle du ha gillat att spela den här typen av ytterbacksposition där du också är mittfältare och har mycket boll?
Roberto Carlos:
Nej, för jag var urusel med bollen. Därför passade jag till Zizou, Beckham eller Figo. Jag spelade mest utan boll. Marcelo gillade att spela ytterback, mittfältare eller vingspelare. Min uppgift var att ta bort motståndarens vänstra mittfältare och få utrymme att springa på stora ytor, för det var det jag gillade mest, att spela utan boll.
Guillem Balagué:
Vi ska snacka lite om världsklassig fotboll och Guldbollen som äger rum den 30 Oktober. Det är två solklara favoriter ´ Messi och Haaland. Vem tror du vinner?
Roberto Carlos:
Det är svårt att saga för även om jag säger något, kommer det inte förändra någonting. Och i slutändan är det inte mitt beslut. Jag kan så klart ha mina åsikter, för både Messi och Haaland är två fantastiska spelare. Låt bäste man vinna. Messi är alltid Messi. Han visar vägen för alla unga spelare som är taggade att ha kul och göra många mål. Man måste se Leo. Och Haaland visar vägen för City, inte så mycket för Norges landslag med tanke på lagets senaste match mot Spanien. Men Haaland är en modern anfallare, väldigt stark och gör många mål. Om någon vill se mål i Premier League är det City´s matcher man ska se. Det kommer bli en spännande duell där erfarenhet ställs mot ungdom.
Guillem Balagué:
Hur många gånger har du fått frågor om din frispark i matchen mot Frankrike 1997?
Roberto Carlos:
Många gånger.
Guillem Balagué:
Jag kommer ihåg att jag har pratat med dig om det. Vi spenderade 45 minuter på att endast prata om det momentet. Det som slog mig allra mest av allt du berättade var hur du valde att placera bollen.
Roberto Carlos:
Ja.
Guillem Balagué:
Berätta om det igen.
Roberto Carlos:
Det handlar bara om träning, barn kan lära sig det. Det viktigaste är hur du har stödjefoten och själva skottet. Du placerar bollen på ett sätt som känns bra. Jag lägger alltid bollen med ventilen riktad mot mig för att det känns som att bollen rör sig framför målvakten. Men frågorna är alltid desamma – hur gick det till? Jag vet inte. Det var en bra dag.
Guillem Balagué:
Har du någon gang försökt att upprepa målet? Klarade du av det?
Roberto Carlos:
Jag har försökt många gånger och det har varit omöjligt.
Guillem Balagué:
Intressant. Finns det någon vetenskaplig studie som kan förklara hur målet gick till? Eller finns det något annat som unga spelare kan lära sig från ditt frisparksmål?
Roberto Carlos:
Nej. Jag har hört många som pratar om vetenskapen bakom målet, vad bollen gjorde och min stödjefot eller den vänstra fotens rörelse. Men det var bara jag som gjorde ett mål. Jag vet inte hur jag gjorde och jag tror heller inte att vetenskapen kan förklara det. Jag har sett många bilder och videos från tillfället och det bollen gjorde var otroligt. Den gick så högt över muren. Jag tror att vinden också hjälpte till för att sätta bollen i nätet.
Guillem Balagué:
Och det fina med allt detta är att det är precis vad fotboll handlar om. Det är ett stort mysterium och det är väl därför vi gillar det så mycket, tror du inte?
Roberto Carlos:
Det är så fotboll är. Det är en unik sport och vi som livnär oss på det här lär oss nya saker varje dag. Fotboll är väldigt unikt.
Guillem Balagué:
Får du aldrig känslan av att den här typen av synsätt är på väg att försvinna? Alltså att låta naturligt begåvade spelare följa sin intuition och anpassa sig till situationer istället för att allt ska vara så akademiskt?
Roberto Carlos:
Det är möjligt. Men det är upp till tränarna. Jag såg det även på min tid som spelare i Madrid. Det finns tränare som föredrar taktiskt spel och andra som föredrar styrka före teknik. Det är upp till var och en. Alla har sitt eget upplägg. Jag tycker inte att Madrid ska göra några förändringar, för det är en del av klubbens historia. Det är inte vår stil att spela försiktig och defensiv fotboll. Alla klubbar och varje tränare har sin egen filosofi och jag känner Real Madrid väldigt bra. Jag jobbar här och jag vet att vi aldrig kommer att sluta spela fotboll med fart, dribblingar, hattricks och löpningar. För publiken och alla fans vill uppleva show och det får de här på Bernabéu.
Guillem Balagué:
Numer är många av dina gamla lagkamrater från tiden då du vann titlar tränare eller beslutstagare på hög nivå. Men om vi håller oss till tränarna, finns det någon du ser som skulle ha förmågan att ta sig dit? Zidane redan gjort det. Blev du förvånad?
Roberto Carlos:
Nej, jag blev inte alls förvånad för redan när Zizou spelade var han väldigt lugn och han lärde sig mycket från matcherna. Och som tränare har han så klart också en hel del meriter. Champions League, La Liga, Super Cup, Intercontinental, för att nämnda några. Så jag är inte alls förvånad för Zizou har varit ett exempel både på och utanför planen. Han var en ledare i omklädningsrummet. Och vi ska inte glömma att hylla Ancelotti som tränare för jag tror även att Zizous tid med honom var till stor hjälp. Det var en bra kombination som banade väg till många titlar.
Guillem Balagué:
Någon annan? Raúl?
Roberto Carlos:
Raúl är på bra väg med Castilla. Han känner klubben utan och innan, han blev mästare här. Den enda gången Madrid vann ungdomsligan, var med Raúl. Och han har tränat Real Madrids ungdomslag. Han har lärt Madrids ungdomslag hur de ska positionera sig både på och utanför planen. Raúl kommer skörda stor framgång för han är en bra person och tränare som alltid har inställningen att vinna.
Guillem Balagué:
Vi ska inte försöka övertala Figo att ta över tränarrollen, eller?
Roberto Carlos:
Nej, det är nog bäst att inte prata om det med Luis…för han är mer en kostymnisse, som jag.
Guillem Balagué:
Nåja, du har ju tränat en del även du. Vad gillar du mest? Träning eller att vara på kontoret? Eller att jobba som ambassadör?
Roberto Carlos:
Det är roligast att jobba som ambassadär. Jag jobbar mer än när jag spelade. Då var det två timmars träning och sen matcher på helgerna. Nu börjar jag klockan 8 och jag har mobilen i handen hela tiden för att ta emot samtal eller ha koll på olika representationsevent för Real Madrid. Jag skämtar om det en hel del, men jag är väldigt glad över att vara en Real Madrid ambassadör där jag får berätta om klubbens historia och resa med laget. Om inte Emilio kan ta bilder måste jag göra det. Detr är jättekul och jag tacksam för att vår president gett mig förtroendet att vara en del av det här.
Guillem Balagué:
Sen har vi Ronaldo som är president och ägare av en fotbollsklubb. Kunde du tro det?
Roberto Carlos:
Han äger två klubbar, Cruzeiro och Valladolid. Ja, jag har alltid sett Rony som president för han har alltid intagit den positionen. På planen har han varit nummer ett och utanför planen visar han gradvis att han kan sin sak med Cruzeiro och Valladolid, även om det är i andra divisionen. Med honom får klubbarna förnyelse och modernitet utöver den historia han bringar till klubben. Byggandet av en ny arena, en modern sportanläggning…. Så ja, Rony är mycket speciell.
Guillem Balagué:
Du vann ett VM med Ronaldo…. Och den här känslan kan vara svår att få grepp om. Det är ett stort lyckorus när du vinner den typen av seger. Men allt eftersom åren går inser man vilken fantastisk känsla det är, är det inte så?
Roberto Carlos:
Jo. Det är först när du slutar spela fotboll som du inser allt du har åstadkommit. Igår pratade jag med en av mina kompisar här i Madrid. Han frågade mig om hur det var att vinna Champions League, VM och Intercontinental. Jag förklarade att du bara fokuserar på att spela fotboll när du är aktiv som fotbollsspelare, och det ser jag också i våra spelare nu. Men när du slutar börjar du titta tillbaka på din karriär – antalet matcher, vinster, vunna titlar och förlorade titlar. Livet som fotbollsspelare är väldigt roligt och bara det i sig är som att vinna en titel. Och jag säger alltid att jag haft tur att få spela både i landslaget där jag blivit världsmästare fem gånger, och i real Madrid. I Madrid är det framför allt Champions League jag tänker tillbaka på. Det gick 32 år utan att vinna Champions, men sen vann vi titeln tre år i rad '96, '97 och '98. Det är vad som ger mig glädje, att ha fått bära den brasilianska landslagströjan och äran att spela i Real Madrids matchtröja, vilket inte är en enkel uppgift.
Guillem Balagué:
Det är säkert inte lätt för dig att välja det du är mest stolt över – hur du lyckades åstadkomma allt, det avtryck du lämnade ute på planen, ett visst mål, en titel? Vad är du mest stolt över?
Roberto Carlos:
Om jag hade gjort målet som Mijatović gjorde i Champions League finalen… kommer du ihåg? Jag sköt, men försvaret räddade och sen gjorde Mijatović mål. Det momentet har påverkat min karriär. Sen är det ju också min pass till Zizou där vi blev världsmästare. Men jag kunde ha vunnit VM två gånger. Vi förlorade mot Frankrike 1998. Det här är händelser man inte pratar om så ofta. Det är liksom lättare att komma ihåg när du förlorat än när du vunnit. Men historian finns alltid med. Jag tror att det mesta av det jag upplevt i livet… jag kommer så klart ihåg de stora ögonblicken, men samtidigt blir jag ledsen över att inte ha vunnit '98, och för att inte ha gjort målet mot Juve i Champions League finalen. Allt annat är bra, att få spela med de bästa, tränas av de bästa och få lära känna den äkta och riktiga fotbollsvärlden. Att människor behandlade mig med sådan respekt och tillgivenhet. Det är alla fina saker. Jag känner ingen bitterhet över någonting och jag är väldigt glad och stolt över att ha varit omgiven av bra människor i min 27 år långa karriär.
Guillem Balagué:
Och när jag pratar med dig får jag alltid intrycket av att det du gör inte är som ett jobb för dig. Du har fortfarande en sådan stor passion för fotbollen, för spelet och för att vara en del av det hela. Så på den delen får jag gratulera dig Roberto, och som alltid har det varit ett nöje att prata med dig.
Roberto Carlos:
Detsamma. Fotboll har lärt mig mycket. Och alla som har känt Roberto Carlos sedan första början vet att jag alltid spelade för fansen. Jag gjorde det för alla människor som kom för att se mig spela och ha kul på planen.
Guillem Balagué:
Du är en legend!
Roberto Carlos:
Tack så mycket, det är du också.
Guillem Balagué:
Roberto, fotboll har många bra sidor, men tyvärr kan skador innebära slutet på en säsong eller värre än så. Vi har precis sett Neymar tvingas avstå spel resten av den här säsongen och det är en allvarlig skada. Jag antar du blev chockad av att höra det?
Roberto Carlos:
Jag har för mig att vi inledde den här intervjun genom att prata lite om Courtois och Militãos skador. Även Barcelona har även haft många spelare skadade. Det skapar en trist stämning. Och sen händer det här, att Neymar blir skadad i matchen mellan Uruguay-Brazil. En av världens bästa spelare blir skadad, varför? Spelplanerna är inte tillräckligt bra. Fotbollsspelare på den här nivån spelar många matcher och reser långt. Även Messi skadades när Inter Miami spelade här om dagen. Cristiano är duktig på att ta hand om sig, men jag är säker på att även han lider av muskelvärk. Vad gäller Neymar vet vi alla orsaken till hans skada – spelplanens dåliga skick gjorde att han trampade snett och dessutom i kombination med en sliten kropp. Ibland kan en enda rörelse du gör i fart vara förödande. Det enda han bör fokusera på nu är hans nyfödda dotter. Få vara lycklig på hemmaplan med familjen. Skadan kan hindra honom från spel i sex till åtta månader. Men med familjens stöd kan han förhoppningsvis återhämta sig snabbt. För fotbollen behöver Neymar.
Guillem Balagué:
Jag har bara en fråga kvar och det är gällande hur du ser på el Clásicos framtid. Vad tror du resultatet blir? Just nu verkar Madrid, Barça och Atlético de Madrid vara redo att slåss för La Liga-titeln, och det påverkar såklart, men vad tror du specifikt inför el Clásico?
Roberto Carlos:
Det är en tuff uppgift för båda lagen. Om matchen skulle spelas på Bernabeu, vore det lättare att ge dig ett direkt resultat. Men nu spelar vi borta i Barcelona. Det beror på sinnestillståndet och hur Barcelonas spelare återhämtar sig på en och en halv vecka. Innan Barcelona spelar vi mot Braga i Portugal. Och Barcelona spelar en viktig Champions League match. Om du leder ligan inför el Clásico har du så klart en fördel. Men det är väldigt jämnt inför el Clásico. Det är stundens motivation som avgör. Det kommer bli en fantastisk match och vi kommer att gå in i matchen med stor förhoppning om att spela riktigt bra fotboll. Om det är svårt att vinna där? Ja, men det är minst lika svårt för dem att vinna. Det blir en intressant match.
Guillem Balagué:
Tack så mycket Roberto.
Roberto Carlos:
Tack ska du ha. Vi vill tacka Roberto Carlos och Guillem Balagué för denna intressanta intervju. Och även ett stort tack till vår partner Pinnacle där du kan registrera dig med vår Pinnacle VIP kod och ta del av exklusiva välkomstbonusar.
Intervju med Roberto Carlos
Den legendariska kantspelaren Roberto Carlos var en av de inbjudna gästerna under SBC Summit i Barcelona. I en intervju med vår journalist Guillem Balagué delade han med sig av fotbollsanekdoter och åsikter. I det intressanta samtalet frågar Balagué om Robertos största ögonblick, men även om brasilianarens tankar kring vad som händer i fotbollsvärlden just nu.
Carlos tar oss tillbaka till sin berömda frispark i matchen mot Frankrike 1997. Och han beskriver stämningen i Real Madrid i såväl dåtid och nutid. Du får även höra mer om vad Roberto Carlos sysslar med nu för tiden. Dessutom delar han med sig av sina tankar kring kommande Guldbollen och Real Madrids matcher. Lyssna på den här fängslande intervjun och lär känna den mästerliga vänsterfotaren lite bättre.
Läs intervjuutskriften på ett annat språk:
Guillem Balagué:
God morgon, var befinner du dig, Roberto Carlos?
Roberto Carlos:
God morgon. Just nu är vi i Madrid. Som du kanske känner till jobbar jag som ambassador för Real Madrid. Till helgen ska vi till Sevilla, efter det till Braga och slutligen Barcelona. Så, vi har en viktig vecka framför oss.
Guillem Balagué:
Ja, det jag tänkte att vi faktiskt ska prata först om är årets viktigaste match. Är det rätt att kalla den så? Är el Clásico viktigast under säsongen?
Roberto Carlos:
Jag skulle inte säga att det är den viktigaste matchen, för alla matcher under säsongen är viktiga för ett lag som Real Madrid. Men det är klart att den här matchen är ett riktmärke för resten av säsongen. En sån här match motiverar och har förmågan att locka fram det bästa hos varje spelare.
Guillem Balagué:
Är du sugen på att spela matchen? Ska vi göra så, ska vi ta oss tillbaka till den tiden då du spelade el Clásico?
Roberto Carlos:
Det skulle vara kul, vi kör!
Guillem Balagué:
Så, var ska vi börja? Kanske med dina mål. Du gjorde tre mål i el Clásico, eller hur?
Roberto Carlos:
Ja, tre mål. Det första gjorde jag här på Santiago Bernabéu. Det andra utanför straffområdet. Och mitt tredje mål…vänta jag måste tänka…det var också en av de gånger vi vann i Barcelona – det var på en passning från Zizou.
Guillem Balagué:
Jag har skrivit ner i mina anteckningar att du gjorde ett mål på Bernabéu och ett på Camp Nou.
Roberto Carlos:
Precis.
Guillem Balagué:
Två fantastiska mål. Men det tredje…det var väl ett eget mål?
Roberto Carlos:
Nej, egentligen inte. Bollen var tänkt till Samuel Eto’o och jag tittade mot den och såg inte att Iker var på väg ut mot den. Precis i slutskedet var vi båda så fokuserade på bollen och Eto’o…så jag var nästan inne i målburen, men det var Eto’o som gjorde det här målet.
Guillem Balagué:
Ok, vi räknar inte med det målet…
Roberto Carlos:
Nej, för det var inte mitt mål.
Guillem Balagué:
Perfekt. Vilka minnen kommer upp när du tänker tillbaka på el Clásico? Vad är det du tänker på, är det känslan när du kliver ut på planen, ljudet eller din inre mentala stämning?
Roberto Carlos:
En blandning av allting. För att kunna spela den här typen av matcher förbereder du dig noga veckan innan. Även om du spelar Champions League matcher. Men en match mot Barcelona triggar motivationen på ett helt annat sätt. Förberedelsen är annorlunda. Det är så klart lättare att spela när vi har hemmamatch på Santiago Bernabéu. Vi förbereder oss på ett annat sätt när vi ska spela i Barcelona för du kan aldrig veta om de planerar att ha bollövertag eller ge dig chansen att anfalla. Att spela mot Barcelona har alltid varit svårt. Det har alltid varit ett tuft lag att möta och det är anledningen till att vi inte har vunnit så många gånger borta i Barcelona. Det är bara några enstaka gånger vi har vunnit där, men hemma på Bernabéu, och under de elva säsonger jag spelade här, har vi bara förlorat en enda gång. Det var i Ronaldinhos stormatch, som du säkert minns.
Guillem Balagué:
Ja…
Roberto Carlos:
Alltså, vi har lätt att vinna hemma, men att vinna borta har alltid varit svårare. Förberedelsen är väldigt speciell. Jag är ju från den tiden då Luis Figo spelade i Barcelonas tröja och jag förberedde mig mycket inför el Clásico. Jag hade till och med svårt att sova för jag tänkte bara på hur jag skulle göra för att vinna mot Figo. Det var väldigt känsligt, för han var den största spelaren under den här perioden.
Guillem Balagué:
Och det var en lättnad den dag du fick reda på att han var klar för Madrid, eller hur?
Roberto Carlos:
Jag säger ofta att jag är tacksam för att vår president Florentino Peréz signade honom och att jag fick chanson att spela tillsammans med honom.
Guillem Balagué:
Du nämnde Ronaldinhos stormatch. Det är något vi alla kommer ihåg. Jag trodde att du kanske hade ett selektivt mine och glömde bort de mindre bra sakerna. Men som det verkar kommer du ihåg det mesta och jag antar att du då även kommer ihåg att du blev utvisad en gång.
Roberto Carlos:
Jag har för mig att jag blev utskickad två gånger i Barcelona. En gång i den sjätte minuten och en annan gång i den tjugonde minuten. Var det inte så?
Guillem Balagué:
Mm.
Roberto Carlos:
Men då kunde jag inte förstå anledningen, för på den nivån hade jag förberett mig en hel vecka innan match. Jag vet inte hur domarnas förberedelser ser ut för att avgöra en match, skicka en spelare av planen eller döma straff. Men vi är alla mänskliga, och jag hyser inget agg mot de domare som har visat ut mig. Nu när jag träffar många av domarna i samband med matcher i Champions League eller La Liga så brukar de be om ursäkt. Och jag kommer bra överens med alla för i grund och botten var det beslut jag inte accepterade för stunden men…under matcher som el Clásico, ju mindre du ser av domaren, desto bättre. De flesta förstår att det inte är helt rättvist att visa ut en spelare redan i sjätte minuten. För han har ju ägnat en hel vecka åt att förbereda sig inför matchen. Ibland är det bättre att prata med den spelaren, för att hitta en balans i matcher på den här nivån. På dem tiden fanns det tyvärr domare som gillade att ha mer huvudroll än spelarna, och det är något jag aldrig gillat.
Guillem Balagué:
Så det du efterfrågar är att domare ska ha överseende för att det rör sig om en unik match. I en sådan här match snurrar tankarna i hundra och hjärtat lika så. Och om nu ett sådant beslut ska tas av domaren, som att skicka ut en spelare som till exempel fått två gula kort för protest, så borde de hellre tänka till två gånger. Är det vad du menar?
Roberto Carlos:
Precis. Och den gången jag blev utvisad var det heller inte fråga om någon klar målsituation. Det var vingspel eller konfrontation där du som spelare och domare ser en situation på olika sätt. Det är inte många domare som klarar av att hantera matcher på den här nivån, just för att det är mer än bara en vanlig match. Och det finns domare som föredrar att ta beslut som skadar ditt lag istället för att prata med spelaren i fråga. Ge hellre en spelare chanson att be om ursäkt för en tackling eller en hands i straffområdet. Nu tror jag å andra sidan att fotbollen blir bättre och bättre. På min tid fick jag lida för att jag var en snabb spelare. Jag var alltid på språng i spelet. Men i slutändan var det bästa av allt att få spela med det brasilianska landslaget eller el Clásico. För mig har det varit en dröm att spela matcher på den här nivån, att vinna Champions League eller VM. Det är betydligt mer värt än ett rött kort.
Guillem Balagué:
Så det du säger är att det är särskilt viktigt att kontrollera sina känslor i el Clásico. Jag antar att ditt spel förbättrades ju äldre och mer erfaren du blev. Numer är många spelare yngre. Och det måste finnas en hel del spelare som inte klarar av det här med känslorna, eller vad tror du? Du har säkert stött på flera av dessa spelare, både i Barça och Madrid.
Roberto Carlos:
Ja, för precis som jag sa förut, det är en väldigt unik match. Och det gäller även förebredelsen. Och som jag varit inne på vet jag inte hur den ser ut för domaren. Men i en sådan här match måste du visa upp en show. Publiken är där för att se mål och bra fotboll. Du måste ha full koll på allt som har att göra med Madrid-Barça, Barça-Madrid, för alla har ögonen på den här matchen. Men det är också vad de har betalt för – publiken ska få se riktigt bra fotbollsspelare med imponerande meriter. Det är en väldigt speciell match för spelarna och det påverkar alla. För många är Madrid-Barça säsongens viktigaste match och väldigt många vill se den. I och för sig kanske inte den viktigaste för spelarna eller andra i klubben eftersom det inte bara är den här matchen som avgör ligan. Real Madrid – Barcelona matchen avgör inte hela säsongen. Det gör däremot alla matcher mot övriga lag där du antingen tar poäng eller inte på hemmaplan eller borta.
Guillem Balagué:
Många av dina kompisar är fotbollsspelare av världsklass, men en av dina vänskaper sticker ut. Jag menar din relation med David Beckham. Du pratade inte engelska, han pratade inte spanska och ändå hade ni en väldigt nära relation. Berätta lite mer om David, om din relation till honom och hur det var att spela el Clásico ihop. Jag vet inte om du har pratat med honom om hur du upplevde det.
Roberto Carlos:
Min vänskap med David… de flesta vet att vi är nära och det framgår även i olika dokumentärserier. Vad gäller språket…vi visste bara genom att titta på varandra vad vi behövde göra. Det är en äkta vänskap. När han signade för Real Madrid, var jag nog den första att ta emot honom med öppna armar. Och han är utan tvekan en av mina bästa vänner och en stor fotbollsspelare. Många säger att Beckham mest var en image, men för oss i Real Madrid har han varit ett bra exempel, en ledare och en fantastisk person. Och många känner inte den riktiga David Beckham. Jag har turen och privilegiet att ha varit vid hans sida under många år. Både under träningarna här i Madrid och med hans familj på den riktiga hemma planen. Det är en vänskap mellan två personer från olika länder och kulturer som med tiden vuxit sig väldigt stark. Det är alltid fint att se att han mår bra och är lycklig när vi ses under hans besök här i Madrid. Nu är han Inter Miamis president. Men David är fortfarande en nära vän. För mig är han alltid min vän i första hand. Aldrig fotbollsspelare, president eller affärsman. Dessutom betyder det mycket att veta att all den kärlek jag känner för David också är ömsesidig.
Guillem Balagué:
Nu till en annan engelsman av annan kaliber och personlighet – Jude Bellingham, som vid 20 års ålder har tagit Madrid med storm där hans namn redan skanderas på läktaren. Förvånade dig hur snabbt han kom in i laget? Vad har du att berätta om honom?
Roberto Carlos:
Sättet utländska spelare anpassar sig i den här klubben har alltid varit speciellt. I Real Madrid, och då har jag varit här sedan 1996, har de alltid tagit emot mig med öppen famn – Fernando Hierro, Fernando Redondo, Manolo Sanchíz, Paco Buyo och många fler. Under min tid gjorde vi samma sak med Seedorf, Mijatović och andra spelare. Nu när jag är ambassadör har vi fortfarande samma välkomnande inställning. Rodrygo, Vini, Jude, Courtois, alla dessa unga spleare som inte visste något om klubbens mentalitet när de kom till oss, har tagits emot på ett välkomnande sätt. Vi gör livet lättare för dem. Vi förklarar Real Madrids kultur, att vi alltid vill vinna och att det är viktigt att anpassa sig snabbt. Vi låter lagets veteraner guida dem. Bellingham visar fullt ut vem han är. En modern engelsman, en fantastisk fotbollsspelare och en person som alltid vill bli bättre. Här om dagen sa han i en intervju att han vill spela i vår tröja i 15 år. För oss som har varit i klubben så länge är det ett nöje att höra det från en så ung spelare med sådan kvalitet och personlighet. Han anpassade sig fort. Jag tror också att Real Madrid-fansen är väldigt nöjda med honom. Se bara hur många matcher han har spelat och han är alltid matchens bästa spelare. Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig handlar om enbart en spelare här i Real Madrid. Vi har alltid sett hela laget som en familj. Vi vinner tillsammans. Vi förlorar också tillsammans och det är så klart alltid en spelare som visar vägen för det övriga laget, genom ett mål eller en bra pass. Det är också något som gör Real Madrid unikt. Att vi jobbar tillsammans för att göra våra fans glada. Det är verkligen en klubb utöver det vanliga.
Guillem Balagué:
Roberto, tycker du att Jude kan jämföras med Zidane? Vissa stunder spelar han lite som Zidane, tycker du inte?
Roberto Carlos:
Alla har sin egen spelstil. Jag är exempelvis lite som Marcelo, men Marcelo har mer kvalitet än jag. Om jag hade hans kvalitet skulle jag ha varit en av världens bästa spelare under många år. Men Bellingham…. Jag vet inte. Han har lite av många spelare i sig, han spelar lite som Zizou och i visa moment påminner han om Raúl. Och han har Fernando Redondos spelintelligens. Jag hävdar alltid att varje spelare har sin egen unika spelstil. Och det är också anledningen till att jag ser många spelare i Jude. Han har fantastiska kvaliteter.
Guillem Balagué:
Om vi istället ser på Barça, så återstår det att se huruvuda Robert Lewandowski tar sig tillbaka till spelet och om han gör det är han väl ändå motståndarens största hot, eller vad tror du?
Roberto Carlos:
Kanske, vi får se. Ska jag vara ärlig så handlar allt om spelare, klubbar och matcher. Det som är bra med varje spelare här – framför allt de spelare som har kommit till Madrid i år – är att de blir bättre för varje match. Se hur bra de spelar. De här unga killarna har dessutom fortfarande tid att utvecklas när det kommer till de mindre detaljerna. Jag kommer ihåg när jag kom till Madrid 96 eller 97. Jag ville redan från start spela i varje match. Jag ville vara på min bästa nivå. Idag vet de här unga killarna att de växer för varje match och det är visar sig tydligt under viktiga matcher där man också ser värdet av en sådan spelare.
Guillem Balagué:
Hur ser du på Barça just ut? Ibland kan man få intrycket att resultaten är lite bättre än själva spelet. Men de håller sig så klart fortfarande i toppen.
Roberto Carlos:
Det kommer alltid finnas en stor rival som kan spela bra eller dåligt. Barça har sin egen historia. Det är en klubb som respekteras över hela världen. Men det är svårt att veta något om laget från utsidan. Vi kan däremot läsa i nyheterna att de har en hel del spelare skadade. Det är ingenting vi gläds åt. Vi har själva varit med om det med Militão, Courtois och Vini som nyligen drabbades av en fraktur. Nu är han tillbaka och vi hoppas han återgår till att vara den gamla Vini. Barcelona kommer alltid att vara vår rival och det är en klubb som förtjänar stor respekt.
Guillem Balagué:
Jag har för mig att gillar Premier League, eller att du åtminstone följer ligan. Vad är det du gillar med den?
Roberto Carlos:
Stämningen på läktarna för fansen är verkligen engagerade under matcherna. Det spelar ingen roll om det är Liverpool, Chelsea, United, City eller någon annan match – publiken håller alltid igång. En annan viktig sak är matchsändningarna där före detta spelare och andra experter finns med i panelen. De kombinerar journalistik med expertis på ett sätt jag verkligen gillar. Tack vare det är det lättare för fansen att förstå matchen och fotboll lite bättre oavsett det är halvtid….innan…eller efter slutsignalen. Experterna delar med sig av tankar och åsikter, bade från insidan och utsidan, vilket gör det lättare att förstå en match. Så för att sammanfatta det hela representerar Premier League allt det som den moderna fotbollen står för. Här finns lite av allt – sändningarna, fansen, gemenskapen, snacket i omklädningsrummet och atmosfären. Vi ser att det även i Spanien att det börjar bli mer så här och det gillar jag.
Guillem Balagué:
Det är ett sant nöje att se hur en “insider” och legendarisk fotbollsspelare som du ser allt som en show. Allt är en del av showen och att vi alla är en del av den.
Roberto Carlos:
Ja…
Guillem Balagué:
Och…
Roberto Carlos:
Fortsätt, fortsätt.
Guillem Balagué:
Jag ville bara fråga dig om det här med europeiska ligamatcher, vad tror du är de största skillnaderna mellan Premier League och La Liga?
Roberto Carlos:
Jag tycker att engelsk fotboll har utvecklats enormt. Jag kommer ihåg den tiden då engelsk fotboll bara handlade om att anfalla snabbt. Från målvakt direkt till anfallare. Nu för tiden har spelarna ett kontrollerat passningsspel och högintensiva matcher. Jag gillar spelet. Det här är något som alltid varit centralt inom spansk fotboll – intensiteten och många målchanser. Förutom vissa matcher och du kan se det i statistiken men jag tror inte så mycket på statistik. Vi bryr oss inte bara om resultatet 1-0 eller 0-1. Det har skett en stor förändring under de senaste åren eftersom fansen faktiskt går på matcherna för att se deras idoler göra många mål. Det är så utveckligen av modern fotboll ser ut.
Guillem Balagué:
I den engelska ligan finns faktiskt alla typer av spelstilar. Klopp har exempelvis en helt annorlunda stil än Guardiola. Och Mikel Artetas spelupplägg skiljer sig från Anges Tottenham. Vilket spelupplägg föredrar du?
Roberto Carlos:
Ancelottis. Om du tittar närmare på Liverpool som coachas av Klopp så påminner deras spelstil en hel del om Real Madrid. Yngre coacher är mer defensiva, de spelar mer för att stå emot anfall. Medan de erfarna tränarna är mer orädda. De låter helt enkelt laget spela och om något går fel vet de hur de ska byta spelare för att skapa ett mer defensivt spel. Det beror helt och hållet på tränaren och här i Madrid satsar vi alltid på att spela fotboll i världsklass. Ancelotti vinner många matcher. Han är en vinnartränare just för att han inte är för närsynt, han säger inte “vi kommer vinna med 2-0 på grund av dittan eller dattan”. Istället förebreder han laget genom att säga “om vi leder, fortsätter vi spela på samma sätt, men ligger vi under ändrar vi och gör si eller så”. Och hans lag vet vad de ska göra vid varje situation. Den typen av ledarskap och att skapa en bra atmosfär i gruppen är det bästa spelupplägget enligt mig.
Guillem Balagué:
Var du nära att gå till Aston Villa?
Roberto Carlos:
För ett antal år sedan. Jag var 20 eller 21. Det började med Aston Villa när jag var på väg in i det brasilianska landslaget. Och sen Chelsea år 2007, i samma veva som jag lämnade Real Madrid. Jag hade chansen att spela i England och jag pratade med Abramóvich om detta. Det var några detaljer som vi inte blev överens om. Men ja, Aston Villa och Chelsea var intresserade av mig på den tiden.
Guillem Balagué:
Tittar du framför allt på ytterbackar och utvecklingen av den här typen av spelare i Premier League? Finns det några spelare du särskilt gillar?
Roberto Carlos:
Alla. Men alla är inte lika offensiva som jag och Cafu var. Det finns många typer av ytterbackar, baåde höger- och vänsterspelare. En del lag har mer offensiva ytterbackar medan andra har mer defensiva, men i slutändan finns det ingen som kan vara precis som Roberto Carlos. Alla är väldigt bra, många av dem spelar även i landslaget, som till exempel engelska landslagets vänsterytter…
Guillem Balagué:
Trippier.
Roberto Carlos:
Exakt. Vi kan se hur han har utvecklats. Jag skulle inte klara av att spela på högerkanten, men Trippier, som är en del av den moderna fotbollen, kan just det här med att spela bra även på vänsterkanten. Och han är dessutom en fantastisk person. Alla ytterbackar är riktigt bra. Nu hoppas jag få meddelanden i stil med “tack för att du nämnde oss”, för om jag bara pratar om en spelare och glömmer bort andra kommer meddelanden handla om att jag inte gillar dem.
Guillem Balagué:
Jag är nyfiken på att höra mer om vad du tycker och tänker om följande. Ta Cancelo till exempel som egentligen tillhör Manchester City men nu är i Barça. Han har gått från att vara ytterback till att spela mittfältare i anfall. Han tar sig in i mitten och tar ibland rollen som central forward. Du hade också den typen av spelarroll där du ibland spelade på alla tre positioner, ibland som vingspelare och i mitten, men oftast i målområdet. Skulle du ha klarat av och skulle du ha gillat att spela den här typen av ytterbacksposition där du också är mittfältare och har mycket boll?
Roberto Carlos:
Nej, för jag var urusel med bollen. Därför passade jag till Zizou, Beckham eller Figo. Jag spelade mest utan boll. Marcelo gillade att spela ytterback, mittfältare eller vingspelare. Min uppgift var att ta bort motståndarens vänstra mittfältare och få utrymme att springa på stora ytor, för det var det jag gillade mest, att spela utan boll.
Guillem Balagué:
Vi ska snacka lite om världsklassig fotboll och Guldbollen som äger rum den 30 Oktober. Det är två solklara favoriter ´ Messi och Haaland. Vem tror du vinner?
Roberto Carlos:
Det är svårt att saga för även om jag säger något, kommer det inte förändra någonting. Och i slutändan är det inte mitt beslut. Jag kan så klart ha mina åsikter, för både Messi och Haaland är två fantastiska spelare. Låt bäste man vinna. Messi är alltid Messi. Han visar vägen för alla unga spelare som är taggade att ha kul och göra många mål. Man måste se Leo. Och Haaland visar vägen för City, inte så mycket för Norges landslag med tanke på lagets senaste match mot Spanien. Men Haaland är en modern anfallare, väldigt stark och gör många mål. Om någon vill se mål i Premier League är det City´s matcher man ska se. Det kommer bli en spännande duell där erfarenhet ställs mot ungdom.
Guillem Balagué:
Hur många gånger har du fått frågor om din frispark i matchen mot Frankrike 1997?
Roberto Carlos:
Många gånger.
Guillem Balagué:
Jag kommer ihåg att jag har pratat med dig om det. Vi spenderade 45 minuter på att endast prata om det momentet. Det som slog mig allra mest av allt du berättade var hur du valde att placera bollen.
Roberto Carlos:
Ja.
Guillem Balagué:
Berätta om det igen.
Roberto Carlos:
Det handlar bara om träning, barn kan lära sig det. Det viktigaste är hur du har stödjefoten och själva skottet. Du placerar bollen på ett sätt som känns bra. Jag lägger alltid bollen med ventilen riktad mot mig för att det känns som att bollen rör sig framför målvakten. Men frågorna är alltid desamma – hur gick det till? Jag vet inte. Det var en bra dag.
Guillem Balagué:
Har du någon gang försökt att upprepa målet? Klarade du av det?
Roberto Carlos:
Jag har försökt många gånger och det har varit omöjligt.
Guillem Balagué:
Intressant. Finns det någon vetenskaplig studie som kan förklara hur målet gick till? Eller finns det något annat som unga spelare kan lära sig från ditt frisparksmål?
Roberto Carlos:
Nej. Jag har hört många som pratar om vetenskapen bakom målet, vad bollen gjorde och min stödjefot eller den vänstra fotens rörelse. Men det var bara jag som gjorde ett mål. Jag vet inte hur jag gjorde och jag tror heller inte att vetenskapen kan förklara det. Jag har sett många bilder och videos från tillfället och det bollen gjorde var otroligt. Den gick så högt över muren. Jag tror att vinden också hjälpte till för att sätta bollen i nätet.
Guillem Balagué:
Och det fina med allt detta är att det är precis vad fotboll handlar om. Det är ett stort mysterium och det är väl därför vi gillar det så mycket, tror du inte?
Roberto Carlos:
Det är så fotboll är. Det är en unik sport och vi som livnär oss på det här lär oss nya saker varje dag. Fotboll är väldigt unikt.
Guillem Balagué:
Får du aldrig känslan av att den här typen av synsätt är på väg att försvinna? Alltså att låta naturligt begåvade spelare följa sin intuition och anpassa sig till situationer istället för att allt ska vara så akademiskt?
Roberto Carlos:
Det är möjligt. Men det är upp till tränarna. Jag såg det även på min tid som spelare i Madrid. Det finns tränare som föredrar taktiskt spel och andra som föredrar styrka före teknik. Det är upp till var och en. Alla har sitt eget upplägg. Jag tycker inte att Madrid ska göra några förändringar, för det är en del av klubbens historia. Det är inte vår stil att spela försiktig och defensiv fotboll. Alla klubbar och varje tränare har sin egen filosofi och jag känner Real Madrid väldigt bra. Jag jobbar här och jag vet att vi aldrig kommer att sluta spela fotboll med fart, dribblingar, hattricks och löpningar. För publiken och alla fans vill uppleva show och det får de här på Bernabéu.
Guillem Balagué:
Numer är många av dina gamla lagkamrater från tiden då du vann titlar tränare eller beslutstagare på hög nivå. Men om vi håller oss till tränarna, finns det någon du ser som skulle ha förmågan att ta sig dit? Zidane redan gjort det. Blev du förvånad?
Roberto Carlos:
Nej, jag blev inte alls förvånad för redan när Zizou spelade var han väldigt lugn och han lärde sig mycket från matcherna. Och som tränare har han så klart också en hel del meriter. Champions League, La Liga, Super Cup, Intercontinental, för att nämnda några. Så jag är inte alls förvånad för Zizou har varit ett exempel både på och utanför planen. Han var en ledare i omklädningsrummet. Och vi ska inte glömma att hylla Ancelotti som tränare för jag tror även att Zizous tid med honom var till stor hjälp. Det var en bra kombination som banade väg till många titlar.
Guillem Balagué:
Någon annan? Raúl?
Roberto Carlos:
Raúl är på bra väg med Castilla. Han känner klubben utan och innan, han blev mästare här. Den enda gången Madrid vann ungdomsligan, var med Raúl. Och han har tränat Real Madrids ungdomslag. Han har lärt Madrids ungdomslag hur de ska positionera sig både på och utanför planen. Raúl kommer skörda stor framgång för han är en bra person och tränare som alltid har inställningen att vinna.
Guillem Balagué:
Vi ska inte försöka övertala Figo att ta över tränarrollen, eller?
Roberto Carlos:
Nej, det är nog bäst att inte prata om det med Luis…för han är mer en kostymnisse, som jag.
Guillem Balagué:
Nåja, du har ju tränat en del även du. Vad gillar du mest? Träning eller att vara på kontoret? Eller att jobba som ambassadör?
Roberto Carlos:
Det är roligast att jobba som ambassadär. Jag jobbar mer än när jag spelade. Då var det två timmars träning och sen matcher på helgerna. Nu börjar jag klockan 8 och jag har mobilen i handen hela tiden för att ta emot samtal eller ha koll på olika representationsevent för Real Madrid. Jag skämtar om det en hel del, men jag är väldigt glad över att vara en Real Madrid ambassadör där jag får berätta om klubbens historia och resa med laget. Om inte Emilio kan ta bilder måste jag göra det. Detr är jättekul och jag tacksam för att vår president gett mig förtroendet att vara en del av det här.
Guillem Balagué:
Sen har vi Ronaldo som är president och ägare av en fotbollsklubb. Kunde du tro det?
Roberto Carlos:
Han äger två klubbar, Cruzeiro och Valladolid. Ja, jag har alltid sett Rony som president för han har alltid intagit den positionen. På planen har han varit nummer ett och utanför planen visar han gradvis att han kan sin sak med Cruzeiro och Valladolid, även om det är i andra divisionen. Med honom får klubbarna förnyelse och modernitet utöver den historia han bringar till klubben. Byggandet av en ny arena, en modern sportanläggning…. Så ja, Rony är mycket speciell.
Guillem Balagué:
Du vann ett VM med Ronaldo…. Och den här känslan kan vara svår att få grepp om. Det är ett stort lyckorus när du vinner den typen av seger. Men allt eftersom åren går inser man vilken fantastisk känsla det är, är det inte så?
Roberto Carlos:
Jo. Det är först när du slutar spela fotboll som du inser allt du har åstadkommit. Igår pratade jag med en av mina kompisar här i Madrid. Han frågade mig om hur det var att vinna Champions League, VM och Intercontinental. Jag förklarade att du bara fokuserar på att spela fotboll när du är aktiv som fotbollsspelare, och det ser jag också i våra spelare nu. Men när du slutar börjar du titta tillbaka på din karriär – antalet matcher, vinster, vunna titlar och förlorade titlar. Livet som fotbollsspelare är väldigt roligt och bara det i sig är som att vinna en titel. Och jag säger alltid att jag haft tur att få spela både i landslaget där jag blivit världsmästare fem gånger, och i real Madrid. I Madrid är det framför allt Champions League jag tänker tillbaka på. Det gick 32 år utan att vinna Champions, men sen vann vi titeln tre år i rad '96, '97 och '98. Det är vad som ger mig glädje, att ha fått bära den brasilianska landslagströjan och äran att spela i Real Madrids matchtröja, vilket inte är en enkel uppgift.
Guillem Balagué:
Det är säkert inte lätt för dig att välja det du är mest stolt över – hur du lyckades åstadkomma allt, det avtryck du lämnade ute på planen, ett visst mål, en titel? Vad är du mest stolt över?
Roberto Carlos:
Om jag hade gjort målet som Mijatović gjorde i Champions League finalen… kommer du ihåg? Jag sköt, men försvaret räddade och sen gjorde Mijatović mål. Det momentet har påverkat min karriär. Sen är det ju också min pass till Zizou där vi blev världsmästare. Men jag kunde ha vunnit VM två gånger. Vi förlorade mot Frankrike 1998. Det här är händelser man inte pratar om så ofta. Det är liksom lättare att komma ihåg när du förlorat än när du vunnit. Men historian finns alltid med. Jag tror att det mesta av det jag upplevt i livet… jag kommer så klart ihåg de stora ögonblicken, men samtidigt blir jag ledsen över att inte ha vunnit '98, och för att inte ha gjort målet mot Juve i Champions League finalen. Allt annat är bra, att få spela med de bästa, tränas av de bästa och få lära känna den äkta och riktiga fotbollsvärlden. Att människor behandlade mig med sådan respekt och tillgivenhet. Det är alla fina saker. Jag känner ingen bitterhet över någonting och jag är väldigt glad och stolt över att ha varit omgiven av bra människor i min 27 år långa karriär.
Guillem Balagué:
Och när jag pratar med dig får jag alltid intrycket av att det du gör inte är som ett jobb för dig. Du har fortfarande en sådan stor passion för fotbollen, för spelet och för att vara en del av det hela. Så på den delen får jag gratulera dig Roberto, och som alltid har det varit ett nöje att prata med dig.
Roberto Carlos:
Detsamma. Fotboll har lärt mig mycket. Och alla som har känt Roberto Carlos sedan första början vet att jag alltid spelade för fansen. Jag gjorde det för alla människor som kom för att se mig spela och ha kul på planen.
Guillem Balagué:
Du är en legend!
Roberto Carlos:
Tack så mycket, det är du också.
Guillem Balagué:
Roberto, fotboll har många bra sidor, men tyvärr kan skador innebära slutet på en säsong eller värre än så. Vi har precis sett Neymar tvingas avstå spel resten av den här säsongen och det är en allvarlig skada. Jag antar du blev chockad av att höra det?
Roberto Carlos:
Jag har för mig att vi inledde den här intervjun genom att prata lite om Courtois och Militãos skador. Även Barcelona har även haft många spelare skadade. Det skapar en trist stämning. Och sen händer det här, att Neymar blir skadad i matchen mellan Uruguay-Brazil. En av världens bästa spelare blir skadad, varför? Spelplanerna är inte tillräckligt bra. Fotbollsspelare på den här nivån spelar många matcher och reser långt. Även Messi skadades när Inter Miami spelade här om dagen. Cristiano är duktig på att ta hand om sig, men jag är säker på att även han lider av muskelvärk. Vad gäller Neymar vet vi alla orsaken till hans skada – spelplanens dåliga skick gjorde att han trampade snett och dessutom i kombination med en sliten kropp. Ibland kan en enda rörelse du gör i fart vara förödande. Det enda han bör fokusera på nu är hans nyfödda dotter. Få vara lycklig på hemmaplan med familjen. Skadan kan hindra honom från spel i sex till åtta månader. Men med familjens stöd kan han förhoppningsvis återhämta sig snabbt. För fotbollen behöver Neymar.
Guillem Balagué:
Jag har bara en fråga kvar och det är gällande hur du ser på el Clásicos framtid. Vad tror du resultatet blir? Just nu verkar Madrid, Barça och Atlético de Madrid vara redo att slåss för La Liga-titeln, och det påverkar såklart, men vad tror du specifikt inför el Clásico?
Roberto Carlos:
Det är en tuff uppgift för båda lagen. Om matchen skulle spelas på Bernabeu, vore det lättare att ge dig ett direkt resultat. Men nu spelar vi borta i Barcelona. Det beror på sinnestillståndet och hur Barcelonas spelare återhämtar sig på en och en halv vecka. Innan Barcelona spelar vi mot Braga i Portugal. Och Barcelona spelar en viktig Champions League match. Om du leder ligan inför el Clásico har du så klart en fördel. Men det är väldigt jämnt inför el Clásico. Det är stundens motivation som avgör. Det kommer bli en fantastisk match och vi kommer att gå in i matchen med stor förhoppning om att spela riktigt bra fotboll. Om det är svårt att vinna där? Ja, men det är minst lika svårt för dem att vinna. Det blir en intressant match.
Guillem Balagué:
Tack så mycket Roberto.
Roberto Carlos:
Tack ska du ha. Vi vill tacka Roberto Carlos och Guillem Balagué för denna intressanta intervju. Och även ett stort tack till vår partner Pinnacle där du kan registrera dig med vår Pinnacle VIP kod och ta del av exklusiva välkomstbonusar.